Byaloppisrunda i byarna Holmsvattnet, Svarttjärn och Vallen men även enstaka loppisar i Sjöbotten lördag 3 juni 2023 kl. 11-15. 

Skyltar som visar var loppisar är kommer att finnas vid landsvägen. Vägbeskrivning från norr: Ta E4:an mot Bureå. Sväng höger mot Sjöbotten och Hjoggböle. Följ vägen tills du kommer till fyrvägskorsningen i Sjöbotten. Sväng vänster mot Vallen. Här börjar loppisrundan, så håll utkik efter loppisskyltar. Alternativ färdväg från norr: Kör Burträskvägen. Sväng vänster och kör mot flygplatsen. Fortsätt förbi flygplatsen, kör rakt fram tills du ser någon skylt om loppis. 

Om du kommer från söder: Sväng vänster mot Mångbyn och Vallen efter att du passerat Lövånger. Kör mot Vallen. Väl framme där, spana efter skyltar om loppis. 

Om ni kommer från Burträsk, så kan ni ta väg 364. Kör norrut, sväng höger vid skylten Mjövattnet och börja loppisen i Vallen eller sväng höger lite senare i Långviken mot Sjöbotten och börja loppisen där istället. 

Alla byarna har loppis i sin respektive by. I Holmsvattnet kommer både fika och hamburgare att finnas till försäljning vid byahuset. 

 

Årets städdag på stranden i byn maj 2016.

Vi hade tur med vädret. De som var med var; Pär och Åsa Björk, Oscar och Sandra, Anita och Tomas, Margit, Daniel, Robert och Ulrika, jag och Bob, Robin och Saga Sjöstedt och Anton. Städningen gick fort med bl.a. krattning, röja sly och gräva bort gräs. Sedan blev det lite kubb och grillning.

 

Den 1:a aug 2015 hade vi byaboksläpp.

I Holmsvattnets byahus med bönsal serverades fika och hamburgare. Även var det bokförsäljning, live musik, tipsrunda, mumskastare och snittslad stig till utsikten över sjön. Väldigt lyckad och trevlig dag!

 

Län:	Västerbotten
Typ av plats:	By och sjö
Kategoriserad som:	Vattendrag, å, bäck, sjö

 

Något om Holmsvattnets historia.

 

Sitt namn har byn fått av den mycket holmrika sjön Holmsvattnet. En gång låg den mitt i byn. Med sina knappt 500 ha. och ca. 52 holmar –en för varje vecka under året-  förstår man att det är nära mellan öarna. Sjöns medeldjup lär vara knappt 3 meter!

 

Djupkarta över Holmsvattnet

 

Gårdarna kom att ligga vid sjöns östra sida. Detta ledde till att det vid Gustav III´s avvittring –utan ersättning- markerna som ligger väster om sjön, återtogs av kronan och nya krono- och senare skattehemman sy-nades ut. Så kom Falvik, senare namnändrat till Sandvik och Bölesvik till. Numera ägs dessa marker, frånsett tre avstyckningar, av Skellefteå kommun dit också ca. 25 ha. av sjöns yta räknas. Skogen ägs av Skellefteå kraftverk. Båda byarna är numera ödeställen. Samma öde har också drabbat Långbacka, mark som vid samma tillfälle frånräknades Holmsvattnet. Så länge dessa varit bebodda har ändå dess befolkning socialt hört ihop med moderbyn, bön-husets tillkomst, 1908-1911, är bara ett exempel på detta.

 

Holmsvattnet, en tautologi att säga Holmsvattsträsket!, har betytt oerhört mycket under tider-nas gång. Byn är kuperad, ingen självklarhet med jordbruk, även om man mödosamt bröt fast-mark och senare myrområden, så var jakt och fiske viktiga för överlevnaden. Ja, man tom. år-ligen slog ett flertal områden långt ut i sjöns vatten, s.k. "sjöforslåtter”. Dessa auktionerades ut vid majstämman. Sjön var så fiskrik att byn inte har varit inblandad i övriga  kustbyars ”lappmarksfiske”!

 

 

När senaste landisen drog sig tillbaka låg fortfarande de högsta bergen i området drygt 100 meter under havsytan. Sjöns yta ligger i dag något över 50 meter över havet. För ca. 4000 år sedan slutade Holmsvattnet att vara en havsvik. En del fynd från yngre stenåldern har hittats, bl.a. en grönstensmejsel vid Risängesbäcken. Således har det varit folk här för så där 3500 år sedan! Holmsvattnet, och ännu mer grannbyn Svarttjärn, var länge en arkipelag, då byarna norr, väster och söder därom ligger lägre.

 

Vi hoppar ca. 2000 år framåt i tiden, för så lång är tiden vi inte vet något om vilka som strövade fram här. Kanske besöktes byn av järnåldersfolket från boplatsen vid Harrsjön, folk från södra Finland/Ryssland! Någon renskötarkultur fanns ju inte vid denna tid.

 

Ur medeltidens dunkel in i det som kallas nya tiden börjar vi kunna följa folket i byn. Från 1500-talets första hälft talas det om tre fasta åbor här. Senare samma århundrade är det bara två gårdar. Så förblir det till ca. 1775. Då delas det södra hemmanet mellan två bröder. Så småningom tar hemmansklyvningen fart, från mitten av 1800-talet och 100 år framåt blev hemmanen mindre och befolkningen större! Störst var den vid 2:världskrigets utbrott. Drygt 130 personer – en del löst folk och gårdar på ofri grund har det också funnits. Det som drog var tillgången på fiske och jakt.

Så få som vi är i dag har vi inte varit på 150 år! Men på de skattsatta hemmansdelarna –bara 2 hemmansnummer!- livnärde man sig främst på jordbruk. Även barnrika familjer hankade sig fram på 5 – 8 kor. När industrin i Bureå tog fart arbetade många där. Inte minst de många pojkarna som ”blev över” när hemstället fick sin nya ägare. Lite pengar gav också tjärdalar och kolning. Några tidiga affärsrörelser såg också dagens ljus.

 

Från 1600-talets ganska stora gårdar, syns vid de två extra skattläggningarna för Älvsborgs lösen, över Laga skiftet, 1890-tal, till dagens skiften för det för långt att här kommentera.

 

Vi tittar i stället på livet i byn. Ja,vad är att skriva. Det språk man talat är ”skellefteå-bon´skan”. Helt enkelt för att byn hörde till Skellefteå församling ända fram till Bureå blev egen församling med kyrka från 1919. Dialekten var stark trots att många flyttade hit eller gifte sig med personer från ex. Lövångers församling –med annan dialekt. Idag talar få den gamla dialekten och de gånger man hör dialekt är inslagen söderifrån markanta, för att inte nämna ”norrlandssvenskan”. Över halva befolkningen har anor från ”bureätten”.

 

Långt in på 1900-talet levde man ”nästan” uteslutande på självhushåll. Kött och mjölmat, fisk och vilt. Oår ledde till svält och inte så få konkurser. 1850 – 1870 var en besvärlig tid med många nödår. Bl.a. gick en familj med 18 (eller 21) barn överstyr. Hamnade på fattigstugan i byns norra del. Vem skulle ha velat byta med dem?

 

Verksamma föreningar i byn har varit en Missionsförening (för Kyrkan och EFS) och den Bönhusförening som bildades för Bönhusets byggande.  En Blåbands- och Idrottsförening har funnits. Majstämman med de skattsatta var en viktig händelse. Dit gick alla ägarna, ävan de  som inte gick till de andra föreningsaktiviteterna.

 

Ett soldattorp har funnits i byn. Från Karl XI´s införande hette det Humla. 1762, eller något år tidigare enligt vissa uppgifter, bytte det namn till Holmberg. Då soldaterna efter ”avsked” bar torpets namn har många Holmbergare blivit till –utan att vara släkt med varandra. Oroligheterna bl.a. under Gustav III´s tid ledde till många soldatänkor. Vad vi vet gick inte den ryska hären 1808 -09 här förbi. Den följde kustnära.

 

Naturligtvis har byn befolkats av personer som vore värda att omnämnas, men det för oss för långt här.

/ Gunnar Hedman 2013

 

Holmsvattnet i verkligheten.

 

1. Nu vi fått spana                                                  2. Fast mellan varde

    på allt som varit,                                                     och slutligt amen

    byns levnadsbana                                                    den Gode lade

    och tid som farit,                                                     oss späda lammen,

    och önskar höra                                                      bland livets måsten

    om folk framöver                                                    så som en läxa,

    att de kan göra                                                       i hårda blåsten

    vad de behöver.                                                      för att där växa.

    Att forma framtid                                                    Det rullar bara,

    att framtid forma!                                                    det bara rullar!

 

3. Så glädjens stunder                                             4. Ja själva livet

    på scen inträder                                                      är av den arten

    som ljusa under                                                       om en gång givet

    i vackra kläder.                                                       är det i farten.

    Mot mörka fonder                                                  Det går ej stoppa

    med sol och skurar                                                 och inte mäta,

    i tuffa ronder                                                           ej överhoppa

    vi står och kurar.                                                     eller förgäta.

    Så ödet växlar,                                                       Det lever bara,

    så växlar ödet!                                                        det bara lever!

 

                                                5. Men lömska döden

                                                    vid horisonten

                                                    är punkt för öden

                                                    men främre fronten

                                                    för evig vila

                                                    på andra sidan,

                                                    dit vi då ila

                                                    i stum förbidan.

                                                    Att leva evigt,

                                                    att evigt leva!   

 

 

Av Gunnar Hedman 4 feb 2014

 

Och detta är

Holmsvattnet

En dikt av ANTON ROSENDAHL

 

ett land där bilarna svischar ftirbi längs vägen, traktorer som röjer snön på vintem, skotrar

som flyger fram över snötäckta åkrar

 

en sjö som bär många öar, som en del sommarstugor och miinniskor vistas på, en sjö som

bär skotrar och fiskare på vintern och båtar med fiskare på sommaren som hoppas att

storgäddan ska fastna på kroken

 

en by med mycket jaktmarker, d?ir många älgar, rådjur, harar och fåglar örsöker hålla sig

undan från jägare som är ute efter dem, en by med några gatlysen och villor med stora

garage intill, ett bönhus dåir invånarna träffas och umgås, ett sågverk diir timmer och

brädor formas till hus och andra byggnader

 

gubbar som röjer skog och plöjer åkrar, klipper gräs och skördar potatisland, gubbar som äter

nyfängad abborre på kvällen, och tiinker på översvämningen i bäcken

 

pensionärer som gillar korsord och virkning, tittar på TV och grejar i trädgården, ungdomar

far till jobbet och arbetar, medan timvisaren på klockoma snurrar i hög fart

 

hundar som skäller och ylar, hundar som gör sina behov på åkrar, som tuggar på ett

knastrande hundben, katter som jagar råttor i gräset, katter som Iängar fäglar på marken

 

främlingar som en gång bodde här, som kommer varje sommar och låser upp dörren till

stugor och vedbodar, som sitter och tänker på när de var unga och bodde hemma